älskade vän..

Jag vet inte vart jag ska börja riktigt, känns som jag lovar lycka och glädje i mina bloggar, men de enda jag kan bjuda på är ledsamheter... dom tar aldrig slut...:(

ska inte riktigt skriva nu vad det handlar om.. men handlar om min familj/släkt.

vi har gått i genom mycket tillsammans och en till sak ska vi gå igenom IGEN..
jag vet inte hur mycket gud trodde vi skulle tåla?! han tror tydligen vi tål väldigt mycket, jag blir ledsen bara jag tänker på vad orättvist det är..trodde nte det var möjligt att något sådan fick hända en och samma släkt?! joo, det gör det.
Så fort man accepterar de ena händer de andra, varför?? varför oss?! vad har vi gjort för att förtjäna denna orättvisa?!

jag känner mig som en slag påse,, från himmelen kommer den, den största knytnäven...rätt i magen, oväntat och smärtsamt...

detta får blir bloggen för denna gång..

puss o kram

Och glöm inte och ta hand omvarandra!!!! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0